Styrkan i positiv konstruktiv respons

– En studie om relationen mellan positiv konstruktiv respons och studenters upplevda utveckling i konsten att tala.

Redan under mina år på Retorikkonsultprogrammet på Södertörns högskola (2008-2011) fascinerades jag över hur olika vi utvecklades med retorikämnet. Olika bakgrund, olika personligheter, olika förutsättningar och olika mål.

Det här gäller också för hur vi arbetar med responsarbete, både i skolans värld och i arbetslivet. Kanske har du erfarenhet av feedback där respondören inleder med några bra omdömen för att avsluta med några negativa, alternativt benämnt som förbättringsområden. Tre av varje är vanligt. Strukturen är uppbyggd med premissen att exempelvis våra skolelever har behov av samma typ av respons. Så vet vi att det inte är. Vi är invanda i ett mönster, men hjärnan är alldeles för bra på att fokusera på negativa tankar och den individuella utvecklingspotentialen förbises. Till nästa gång förväntas du ha arbetat med dina “svaga” punkter. Men de positiva då? Försvann de? Ska de bara fungera som en självförtroendevariabel? Vi missar något viktigt här. I min kandidatuppsats fördjupade jag mig i respons kopplat till person och utveckling.

Som retorikkonsult arbetar jag med retorisk feedback med hänsyn till både hur jag ger den och hur den tas emot. Jag tror nämligen att vi når vår fulla potential när vi blir utmanade och stöttade på rätt sätt med rätt retoriska verktyg. Att ge positiv konstruktiv respons som leder till utveckling kräver retorisk kunskap, erfarenhet och engagemang.

I uppsatsen hittar ni förutom intressanta resultat även en checklista utformad för lärare att använda sig av i sitt responsarbete.

Klicka på länken: Jonna Nyberg kandidatuppsats 15 hp “Styrkan i positiv konstruktiv respons”

Välkommen till Retorikverkstaden!